https://wiki.brainchild.org/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=CJ 2026-10-16T09:16:38Z Användarbidrag MediaWiki 1.38.4 https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Huvudsida&diff=60 2026-09-23T19:54:57Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>&lt;strong&gt;Brainchild Wiki - Svensk wiki om särskild begåvning.&lt;/strong&gt;<br /> <br /> Inbjudan att skapa och redigera sidor sker genom kontakt med Brainchild eller RFSB och är förbehållet personer med goda kunskaper om särskild begåvning och ett vetenskaplig förhållningssätt.<br /> <br /> Wikin innehåller även användbara nedslag inom psykologi, pedagogik etc.<br /> <br /> Information om hur wiki-programvaran används finns i [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].<br /> <br /> == Att komma igång ==<br /> * [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]<br /> * [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]<br /> * [https://lists.wikimedia.org/postorius/lists/mediawiki-announce.lists.wikimedia.org/ E-postlista för nya versioner av MediaWiki]<br /> * [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]<br /> * [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Radikalacceleration&diff=59 2025-09-11T09:45:40Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Uppflytt av ett skolbarn tre eller fler årskurser i förhållande till den egna årskullen.<br /> <br /> ===== '''Negativa konsekvenser till följd av aktuellt regelverk''' =====<br /> <br /> Några exempel på negativa konsekvenser:<br /> <br /> Studiehjälpen brinner inne (de tre åren får bara tas ut på gymnasienivå och efter att barnbidraget upphört) och vid normal gymnasieålder tvingas barnet välja mellan att läsa högskola helt utan någon sorts peng för studierna eller så måste barnet i förtid ta av de 240 veckorna studiemedel på högskolenivå. Även möjligheten till lån förbrukas då för uttagna veckor och när barnet är i den ålder då man normalt går ut gymnasiet så kommer det bara finnas 120 veckors studiemedel kvar och därmed begränsa möjligheterna att välja ett nytt studiespår ett par år in i vuxenlivet.<br /> <br /> Skolkort erbjuds inte för högskolestudier vid långt avstånd till skolan som skulle resulterat i gratis skolkort om barnet hade läst gymnasiet i samma ålder.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Uppflytt&diff=58 2025-09-11T09:35:52Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Se Radikalacceleration (även om uppflytt förstås även kan ske med färre antal årskurser).&#039;</p> <hr /> <div>Se [[Radikalacceleration]] (även om uppflytt förstås även kan ske med färre antal årskurser).</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=%C3%85rskursuppflytt&diff=57 2025-07-21T21:35:43Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Årskursuppflytt är en sorts acceleration, där eleven årskursplaceras med elever med ett tidigare födelseår. Om ett barn har flyttats upp tre eller fler årskurser så kallas det radikalacceleration.&#039;</p> <hr /> <div>Årskursuppflytt är en sorts acceleration, där eleven årskursplaceras med elever med ett tidigare födelseår. Om ett barn har flyttats upp tre eller fler årskurser så kallas det [[Radikalacceleration|radikalacceleration]].</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Skollagen&diff=56 2025-01-14T23:29:40Z

<p>CJ: Länkat till lagen.nu</p> <hr /> <div>Senaste versionen: https://lagen.nu/2010:800<br /> <br /> Under &quot;Ändring införd&quot; (över själva lagtexten) finns möjlighet att se ändringar från flertalet tidigare versioner.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Litteratur&diff=55 2024-10-23T22:29:41Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>'''Svensk faktalitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Ekelund, T. (2024). ''Särskild begåvning och twice- exceptionality - Inkluderande undervisning och pedagogisk differentiering.'' Stockholm: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2022). ''Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever.'' Stockholm: Gothia kompetens.<br /> <br /> Rehn Bergander, P. (2021). ''När det enkla ändå blir svårt - Särskilt begåvade elever med adhd och autism.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Sims, C. (Red.). (2021). ''Särskild begåvning i praktik och forskning.'' Lund: Studentlitteratur. <br /> <br /> Melander, Å. (2021). ''Skola och begåvning - Intervjuer 1995-2020.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Gunther, M. (2020). ''Smart - Vad vetenskapen säger om intelligens.'' Stockholm: Albert Bonniers förlag.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2018). ''Särskilt begåvade barn – förskolans utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Lie, B. (2017). ''Särbegåvade barn – i förskoleålder.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2017). ''Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Pettersson, E. (2017). ''Lärpocket elever med särskild begåvning.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Silverman, L. (2016). ''Särskilt begåvade barn.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Leopold, L. (2013). ''Smartast i världen - IQ-sällskapen från insidan.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Wallström, C. (2010). ''Se mig som jag är: Om särbegåvade barn i skolan.'' Varberg: Argument förlag.<br /> <br /> Ziegler, A. (2010). ''Högt begåvade barn.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Mönks, F.J. &amp; Ypenburg, I.H. (2009). ''Att se och möta begåvade barn - En vägledning för lärare och föräldrar.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 1.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 2.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Winner, E. (1999). ''Begåvade barn - Myt och verklighet.'' Jönköping: Brain books.<br /> <br /> Persson, R.S. (1997). ''Annorlunda land - Särbegåvningens psykologi.'' Stockholm: Liber/Almqvist&amp;Wiksell.<br /> <br /> Wahlström, G.O. &amp; Glave, L. (1995). ''Begåvade barn i skolan.'' Stockholm: Liber.<br /> <br /> Gardner, H. (1995). ''Skapande genier - De sju intelligenserna sedda genom ju framstående människors liv.'' Jönköping: Brain books. <br /> <br /> <br /> '''Fler svenska faktaböcker om intelligens''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Cooper, C. (2002). ''Intelligens och andra förmågor.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liungman, C.G. (1970). ''Myten om intelligensen.'' Stockholm: Bokförlaget Prisma.<br /> <br /> Spelling, K. (1969). ''Intelligens och tänkande.'' Stockholm. Bokförlaget Aldus/Bonniers.<br /> <br /> <br /> '''Svensk skönlitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> <br /> '''E-böcker:'''<br /> <br /> Kullander, A. (2018). ''Utanför ramarna – Om fenomenet särskild begåvning.'' [e-bok] Horndal: Aninor.<br /> <br /> Se även sidan [[Publikationer om särskild begåvning]].<br /> <br /> <br /> '''Böcker som låter som att de handlar om särskild begåvning men som inte gör det:'''<br /> <br /> Thomæus, J. (1974). ''Vart tar alla begåvade barn vägen? - En bok om skapande och terapi.'' Stockholm: Esselte studium.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Litteratur&diff=54 2024-10-16T00:57:26Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>'''Svensk faktalitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Ekelund, T. (2024). ''Särskild begåvning och twice- exceptionality - Inkluderande undervisning och pedagogisk differentiering.'' Stockholm: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2022). ''Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever.'' Stockholm: Gothia kompetens.<br /> <br /> Rehn Bergander, P. (2021). ''När det enkla ändå blir svårt - Särskilt begåvade elever med adhd och autism.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Sims, C. (Red.). (2021). ''Särskild begåvning i praktik och forskning.'' Lund: Studentlitteratur. <br /> <br /> Melander, Å. (2021). ''Skola och begåvning - Intervjuer 1995-2020.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Gunther, M. (2020). ''Smart - Vad vetenskapen säger om intelligens.'' Stockholm: Albert Bonniers förlag.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2018). ''Särskilt begåvade barn – förskolans utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Lie, B. (2017). ''Särbegåvade barn – i förskoleålder.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2017). ''Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Pettersson, E. (2017). ''Lärpocket elever med särskild begåvning.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Silverman, L. (2016). ''Särskilt begåvade barn.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Leopold, L. (2013). ''Smartast i världen - IQ-sällskapen från insidan.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Wallström, C. (2010). ''Se mig som jag är: Om särbegåvade barn i skolan.'' Varberg: Argument förlag.<br /> <br /> Ziegler, A. (2010). ''Högt begåvade barn.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Mönks, F.J. &amp; Ypenburg, I.H. (2009). ''Att se och möta begåvade barn - En vägledning för lärare och föräldrar.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 1.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 2.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Winner, E. (1999). ''Begåvade barn - Myt och verklighet.'' Jönköping: Brain books.<br /> <br /> Persson, R.S. (1997). ''Annorlunda land - Särbegåvningens psykologi.'' Stockholm: Liber/Almqvist&amp;Wiksell.<br /> <br /> Wahlström, G.O. &amp; Glave, L. (1995). ''Begåvade barn i skolan.'' Stockholm: Liber.<br /> <br /> Gardner, H. (1995). ''Skapande genier - De sju intelligenserna sedda genom ju framstående människors liv.'' Jönköping: Brain books. <br /> <br /> Thomæus, J. (1974). ''Vart tar alla begåvade barn vägen? - En bok om skapande och terapi.'' Stockholm: Esselte studium.<br /> <br /> '''Fler svenska faktaböcker om intelligens''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Cooper, C. (2002). ''Intelligens och andra förmågor.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liungman, C.G. (1970). ''Myten om intelligensen.'' Stockholm: Bokförlaget Prisma.<br /> <br /> Spelling, K. (1969). ''Intelligens och tänkande.'' Stockholm. Bokförlaget Aldus/Bonniers.<br /> <br /> <br /> '''Svensk skönlitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> <br /> '''E-böcker:'''<br /> <br /> Kullander, A. (2018). ''Utanför ramarna – Om fenomenet särskild begåvning.'' [e-bok] Horndal: Aninor.<br /> <br /> Se även sidan [[Publikationer om särskild begåvning]].</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Publikationer_om_s%C3%A4rskild_beg%C3%A5vning&diff=53 2024-10-16T00:37:29Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Intelligence (https://www.sciencedirect.com/journal/intelligence) (rank 259)<br /> <br /> Journal of Intelligence (https://www.mdpi.com/journal/jintelligence) (rank 487)<br /> <br /> Gifted Child Quarterly (GCQ), publikation från National Association for Gifted Children (NAGC), (https://nagc.org/page/Gifted-Child-Quarterly) (rank 716)<br /> <br /> High Ability Studies, publikation från ECHA (rank 781)<br /> <br /> Roeper Review (rank 1013)<br /> <br /> Journal for the Education of the Gifted, publikation från the Association for the Gifted (TAG) (rank 1133)<br /> <br /> Mensa research journal (https://www.us.mensa.org/read/mrj/) (rank saknas)<br /> <br /> Journal of Gifted Education (rank saknas)<br /> <br /> Australasian journal of gifted education (https://www.aaegt.net.au/journal) (rank saknas)<br /> <br /> Journal of Advanced Academics (rank saknas)<br /> <br /> Talent Development and Excellence (rank saknas)<br /> <br /> Se även https://research.com/journals-rankings/psychology för mer information om publikationer inom psykologi, där ranknumreringen ovan är hämtad från (2023-08-10).<br /> <br /> Se även [[litteratur|sidan om litteratur]].</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Litteratur&diff=52 2024-10-16T00:36:41Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>'''Svensk faktalitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Ekelund, T. (2024). ''Särskild begåvning och twice- exceptionality - Inkluderande undervisning och pedagogisk differentiering.'' Stockholm: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2022). ''Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever.'' Stockholm: Gothia kompetens.<br /> <br /> Rehn Bergander, P. (2021). ''När det enkla ändå blir svårt - Särskilt begåvade elever med adhd och autism.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Sims, C. (Red.). (2021). ''Särskild begåvning i praktik och forskning.'' Lund: Studentlitteratur. <br /> <br /> Melander, Å. (2021). ''Skola och begåvning - Intervjuer 1995-2020.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Gunther, M. (2020). ''Smart - Vad vetenskapen säger om intelligens.'' Stockholm: Albert Bonniers förlag.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2018). ''Särskilt begåvade barn – förskolans utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Lie, B. (2017). ''Särbegåvade barn – i förskoleålder.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2017). ''Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Pettersson, E. (2017). ''Lärpocket elever med särskild begåvning.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Silverman, L. (2016). ''Särskilt begåvade barn.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Leopold, L. (2013). ''Smartast i världen - IQ-sällskapen från insidan.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Wallström, C. (2010). ''Se mig som jag är: Om särbegåvade barn i skolan.'' Varberg: Argument förlag.<br /> <br /> Ziegler, A. (2010). ''Högt begåvade barn.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Mönks, F.J. &amp; Ypenburg, I.H. (2009). ''Att se och möta begåvade barn - En vägledning för lärare och föräldrar.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 1.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 2.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Winner, E. (1999). ''Begåvade barn - Myt och verklighet.'' Jönköping: Brain books.<br /> <br /> Persson, R.S. (1997). ''Annorlunda land - Särbegåvningens psykologi.'' Stockholm: Liber/Almqvist&amp;Wiksell.<br /> <br /> Gardner, H. (1995). ''Skapande genier - De sju intelligenserna sedda genom ju framstående människors liv.'' Jönköping: Brain books. <br /> <br /> <br /> '''Fler svenska faktaböcker om intelligens''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Liungman, C.G. (1970). ''Myten om intelligensen.'' Stockholm: Bokförlaget Prisma.<br /> <br /> Spelling, K. (1969). ''Intelligens och tänkande.'' Stockholm. Bokförlaget Aldus/Bonniers.<br /> <br /> <br /> '''Svensk skönlitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> <br /> '''E-böcker:'''<br /> <br /> Kullander, A. (2018). ''Utanför ramarna – Om fenomenet särskild begåvning.'' [e-bok] Horndal: Aninor.<br /> <br /> Se även sidan [[Publikationer om särskild begåvning]].</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Litteratur&diff=51 2024-10-16T00:30:58Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>'''Svensk faktalitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Ekelund, T. (2024). ''Särskild begåvning och twice- exceptionality - Inkluderande undervisning och pedagogisk differentiering.'' Stockholm: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2022). ''Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever.'' Stockholm: Gothia kompetens.<br /> <br /> Rehn Bergander, P. (2021). ''När det enkla ändå blir svårt - Särskilt begåvade elever med adhd och autism.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Sims, C. (Red.). (2021). ''Särskild begåvning i praktik och forskning.'' Lund: Studentlitteratur. <br /> <br /> Melander, Å. (2021). ''Skola och begåvning - Intervjuer 1995-2020.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Gunther, M. (2020). ''Smart - Vad vetenskapen säger om intelligens.'' Stockholm: Albert Bonniers förlag.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2018). ''Särskilt begåvade barn – förskolans utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Lie, B. (2017). ''Särbegåvade barn – i förskoleålder.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2017). ''Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Pettersson, E. (2017). ''Lärpocket elever med särskild begåvning.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Silverman, L. (2016). ''Särskilt begåvade barn.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Leopold, L. (2013). ''Smartast i världen - IQ-sällskapen från insidan.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Wallström, C. (2010). ''Se mig som jag är: Om särbegåvade barn i skolan.'' Varberg: Argument förlag.<br /> <br /> Ziegler, A. (2010). ''Högt begåvade barn.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Mönks, F.J. &amp; Ypenburg, I.H. (2009). ''Att se och möta begåvade barn - En vägledning för lärare och föräldrar.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 1.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 2.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Winner, E. (1999). ''Begåvade barn - Myt och verklighet.'' Jönköping: Brain books.<br /> <br /> Persson, R.S. (1997). ''Annorlunda land - Särbegåvningens psykologi.'' Stockholm: Liber/Almqvist&amp;Wiksell.<br /> <br /> Gardner, H. (1995). ''Skapande genier - De sju intelligenserna sedda genom ju framstående människors liv.'' Jönköping: Brain books. <br /> <br /> <br /> '''Fler svenska faktaböcker om intelligens''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Liungman, C.G. (1970). ''Myten om intelligensen.'' Stockholm: Bokförlaget Prisma.<br /> <br /> Spelling, K. (1969). ''Intelligens och tänkande.'' Stockholm. Bokförlaget Aldus/Bonniers.<br /> <br /> <br /> '''Svensk skönlitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> <br /> '''E-böcker:'''<br /> <br /> Kullander, A. (2018). ''Utanför ramarna – Om fenomenet särskild begåvning.'' [e-bok] Horndal: Aninor.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Litteratur&diff=50 2024-10-16T00:30:27Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>'''Svensk faktalitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Ekelund, T. (2024). ''Särskild begåvning och twice- exceptionality - Inkluderande undervisning och pedagogisk differentiering.'' Stockholm: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2022). ''Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever.'' Stockholm: Gothia kompetens.<br /> <br /> Rehn Bergander, P. (2021). ''När det enkla ändå blir svårt - Särskilt begåvade elever med adhd och autism.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Sims, C. (Red.). (2021). ''Särskild begåvning i praktik och forskning.'' Lund: Studentlitteratur. <br /> <br /> Melander, Å. (2021). ''Skola och begåvning - Intervjuer 1995-2020.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Gunther, M. (2020). ''Smart - Vad vetenskapen säger om intelligens.'' Stockholm: Albert Bonniers förlag.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2018). ''Särskilt begåvade barn – förskolans utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Lie, B. (2017). ''Särbegåvade barn – i förskoleålder.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2017). ''Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Pettersson, E. (2017). ''Lärpocket elever med särskild begåvning.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Silverman, L. (2016). ''Särskilt begåvade barn.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Leopold, L. (2013). ''Smartast i världen - IQ-sällskapen från insidan.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Wallström, C. (2010). ''Se mig som jag är: Om särbegåvade barn i skolan.'' Varberg: Argument förlag.<br /> <br /> Ziegler, A. (2010). ''Högt begåvade barn.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Mönks, F.J. &amp; Ypenburg, I.H. (2009). ''Att se och möta begåvade barn - En vägledning för lärare och föräldrar.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 1.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 2.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Winner, E. (1999). ''Begåvade barn - Myt och verklighet.'' Jönköping: Brain books.<br /> <br /> Persson, R.S. (1997). ''Annorlunda land - Särbegåvningens psykologi.'' Stockholm: Liber/Almqvist&amp;Wiksell.<br /> <br /> Gardner, H. (1995). Skapande genier - De sju intelligenserna sedda genom ju framstående människors liv. Jönköping: Brain books. <br /> <br /> <br /> '''Fler svenska faktaböcker om intelligens''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Liungman, C.G. (1970). ''Myten om intelligensen.'' Stockholm: Bokförlaget Prisma.<br /> <br /> Spelling, K. (1969). ''Intelligens och tänkande.'' Stockholm. Bokförlaget Aldus/Bonniers.<br /> <br /> <br /> '''Svensk skönlitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> <br /> '''E-böcker:'''<br /> <br /> Kullander, A. (2018). ''Utanför ramarna – Om fenomenet särskild begåvning.'' [e-bok] Horndal: Aninor.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Litteratur&diff=49 2024-10-16T00:30:10Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>'''Svensk faktalitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Ekelund, T. (2024). ''Särskild begåvning och twice- exceptionality - Inkluderande undervisning och pedagogisk differentiering.'' Stockholm: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2022). ''Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever.'' Stockholm: Gothia kompetens.<br /> <br /> Rehn Bergander, P. (2021). ''När det enkla ändå blir svårt - Särskilt begåvade elever med adhd och autism.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Sims, C. (Red.). (2021). ''Särskild begåvning i praktik och forskning.'' Lund: Studentlitteratur. <br /> <br /> Melander, Å. (2021). ''Skola och begåvning - Intervjuer 1995-2020.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Gunther, M. (2020). ''Smart - Vad vetenskapen säger om intelligens.'' Stockholm: Albert Bonniers förlag.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2018). ''Särskilt begåvade barn – förskolans utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Lie, B. (2017). ''Särbegåvade barn – i förskoleålder.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2017). ''Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Pettersson, E. (2017). ''Lärpocket elever med särskild begåvning.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Silverman, L. (2016). ''Särskilt begåvade barn.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Leopold, L. (2013). ''Smartast i världen - IQ-sällskapen från insidan.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Wallström, C. (2010). ''Se mig som jag är: Om särbegåvade barn i skolan.'' Varberg: Argument förlag.<br /> <br /> Ziegler, A. (2010). ''Högt begåvade barn.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Mönks, F.J. &amp; Ypenburg, I.H. (2009). ''Att se och möta begåvade barn - En vägledning för lärare och föräldrar.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 1.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 2.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Winner, E. (1999). ''Begåvade barn - Myt och verklighet.'' Jönköping: Brain books.<br /> <br /> Persson, R.S. (1997). ''Annorlunda land - Särbegåvningens psykologi.'' Stockholm: Liber/Almqvist&amp;Wiksell.<br /> <br /> Gardner, H. (1995). Skapande genier - De sju intelligenserna sedda genom ju framstående människors liv. Jönköping: Brain books. <br /> <br /> <br /> '''Fler svenska faktaböcker om intelligens''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Liungman, C.G. (1970). ''Myten om intelligensen.'' Stockholm: Bokförlaget Prisma.<br /> <br /> Spelling, K. (1969). ''Intelligens och tänkande.'' Stockholm. Bokförlaget Aldus/Bonniers.<br /> <br /> '''Svensk skönlitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> <br /> '''E-böcker:'''<br /> <br /> Kullander, A. (2018). ''Utanför ramarna – Om fenomenet särskild begåvning.'' [e-bok] Horndal: Aninor.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Litteratur&diff=48 2024-10-16T00:29:40Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;&#039;&#039;&#039;Svensk faktalitteratur om särskild begåvning&#039;&#039;&#039; (kronologisk ordning) Ekelund, T. (2024). &#039;&#039;Särskild begåvning och twice- exceptionality - Inkluderande undervisning och pedagogisk differentiering.&#039;&#039; Stockholm: Studentlitteratur. Liljedahl, M. (2022). &#039;&#039;Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever.&#039;&#039; Stockholm: Gothia kompetens. Rehn Bergander, P. (2021). &#039;&#039;När det enkla ändå blir svårt - Särskilt begåvade elever med adhd och autism.&#039;&#039; Lund: Studentlitt...&#039;</p> <hr /> <div>'''Svensk faktalitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Ekelund, T. (2024). ''Särskild begåvning och twice- exceptionality - Inkluderande undervisning och pedagogisk differentiering.'' Stockholm: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2022). ''Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever.'' Stockholm: Gothia kompetens.<br /> <br /> Rehn Bergander, P. (2021). ''När det enkla ändå blir svårt - Särskilt begåvade elever med adhd och autism.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Sims, C. (Red.). (2021). ''Särskild begåvning i praktik och forskning.'' Lund: Studentlitteratur. 18jan<br /> <br /> Melander, Å. (2021). ''Skola och begåvning - Intervjuer 1995-2020.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Gunther, M. (2020). ''Smart - Vad vetenskapen säger om intelligens.'' Stockholm: Albert Bonniers förlag.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2018). ''Särskilt begåvade barn – förskolans utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Lie, B. (2017). ''Särbegåvade barn – i förskoleålder.'' Lund: Studentlitteratur.<br /> <br /> Liljedahl, M. (2017). ''Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet.'' Stockholm: Gothia fortbildning.<br /> <br /> Pettersson, E. (2017). ''Lärpocket elever med särskild begåvning.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Silverman, L. (2016). ''Särskilt begåvade barn.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Leopold, L. (2013). ''Smartast i världen - IQ-sällskapen från insidan.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Wallström, C. (2010). ''Se mig som jag är: Om särbegåvade barn i skolan.'' Varberg: Argument förlag.<br /> <br /> Ziegler, A. (2010). ''Högt begåvade barn.'' Stockholm: Norstedts.<br /> <br /> Mönks, F.J. &amp; Ypenburg, I.H. (2009). ''Att se och möta begåvade barn - En vägledning för lärare och föräldrar.'' Stockholm: Natur &amp; kultur.<br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 1.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Palladino, L.J. (2003). ''Drömmare, upptäckare och dynamiker - Att förstå begåvade men jobbiga barn. Positiva och konkreta råd till föräldrar och lärare från förskola till tonår, Bok 2.'' Uppsala: Förlaget Påfågeln. <br /> <br /> Winner, E. (1999). ''Begåvade barn - Myt och verklighet.'' Jönköping: Brain books.<br /> <br /> Persson, R.S. (1997). ''Annorlunda land - Särbegåvningens psykologi.'' Stockholm: Liber/Almqvist&amp;Wiksell.<br /> <br /> Gardner, H. (1995). Skapande genier - De sju intelligenserna sedda genom ju framstående människors liv. Jönköping: Brain books. <br /> <br /> '''Fler svenska faktaböcker om intelligens''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> Liungman, C.G. (1970). ''Myten om intelligensen.'' Stockholm: Bokförlaget Prisma.<br /> <br /> Spelling, K. (1969). ''Intelligens och tänkande.'' Stockholm. Bokförlaget Aldus/Bonniers.<br /> <br /> '''Svensk skönlitteratur om särskild begåvning''' (kronologisk ordning)<br /> <br /> '''E-böcker:'''<br /> <br /> Kullander, A. (2018). ''Utanför ramarna – Om fenomenet särskild begåvning.'' [e-bok] Horndal: Aninor.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Checklistor&diff=47 2024-05-22T12:31:04Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Checklistor används emellanåt som ett grovt screeningverktyg för att öka identifieringen av särskilt begåvade barn. Denna artikel är inte färdigställd men är öppnad för att kunna samla länkar etc. I Danmark skall denna checklista börja användas i skolorna: https://emu.dk/sites/default/files/2024-05/gsk_h%C3%B8j%20begavelse_Redskab%20til%20vurdering%20af%20tegn%20p%C3%A5%20h%C3%B8j%20begavelse%20for%20elever%20i%201.%20klasse.PDF&#039;</p> <hr /> <div>Checklistor används emellanåt som ett grovt screeningverktyg för att öka identifieringen av särskilt begåvade barn.<br /> <br /> Denna artikel är inte färdigställd men är öppnad för att kunna samla länkar etc.<br /> <br /> I Danmark skall denna checklista börja användas i skolorna:<br /> https://emu.dk/sites/default/files/2024-05/gsk_h%C3%B8j%20begavelse_Redskab%20til%20vurdering%20af%20tegn%20p%C3%A5%20h%C3%B8j%20begavelse%20for%20elever%20i%201.%20klasse.PDF</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Avhandlingar&diff=46 2023-12-19T00:57:24Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;I Sverige har det, sedan Roland S Perssons avhandling (som mynnade ut i boken Annorlunda land, som [http://finns%20online https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-4794] med mindre skillnader mot den tryckta), skrivits ett mycket begränsat antal avhandlingar. Se länkar nedan. 2023 Sims, C. (2023). From ‘the Genius’ to ‘the Gifted’ : The Conceptualisations of Giftedness in Educational Discourse in Sweden (PhD dissertation, Acta Universitatis Upsaliens...&#039;</p> <hr /> <div>I Sverige har det, sedan Roland S Perssons avhandling (som mynnade ut i boken Annorlunda land, som [http://finns%20online https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-4794] med mindre skillnader mot den tryckta), skrivits ett mycket begränsat antal avhandlingar. Se länkar nedan.<br /> <br /> 2023<br /> <br /> Sims, C. (2023). From ‘the Genius’ to ‘the Gifted’ : The Conceptualisations of Giftedness in Educational Discourse in Sweden (PhD dissertation, Acta Universitatis Upsaliensis). Retrieved from https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-512604<br /> <br /> Ekesryd Nordström, M. (2023). Särskild begåvning i en förskola och skola för alla (PhD dissertation, Umeå universitet). Retrieved from https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-215301<br /> <br /> 2018<br /> <br /> Mellroth, E. (2018). Harnessing teachers’ perspectives : Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom (PhD dissertation, Karlstads universitet). Retrieved from https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-69485<br /> <br /> 2017<br /> <br /> Szabo, A. (2017). Mathematical abilities and mathematical memory during problem solving and some aspects of mathematics education for gifted pupils (PhD dissertation, Department of Mathematics and Science Education, Stockholm University). Retrieved from https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-146542<br /> <br /> Fler publikationer av Attila Szabo: https://www.su.se/profiles/atsz6342-1.190123?open-collapse-boxes=research-publications<br /> <br /> 2013 Linda Mattsson<br /> <br /> Mattsson, E. (2013). Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context (PhD dissertation, Department of Mathematical Sciences, Gothenburg University). Retrieved from https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34120<br /> <br /> 2011 Eva Pettersson<br /> <br /> Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor (PhD dissertation, Linnaeus University Press). Retrieved from https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11578<br /> <br /> Kommande avhandlingar genom forskarskolan GiftEd:<br /> <br /> Två i didaktik (Mälardalens högskola) två i specialpedagogik (Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen) sex i pedagogiskt arbete ([http://Karlstads%20universitet https://www.kau.se/gifteddp]), inklusive två med särskilt fokus på elevers psykiska hälsa.<br /> <br /> Fredrik Ardenlid, fredrik.ardenlid@mdu.se<br /> Mälardalens universitet<br /> https://www.mdu.se/staff?id=fad01&amp;name=Fredrik%20Ardenlid<br /> Inclusion, in particular differentiated instruction as a way to achieve inclusive education<br /> <br /> Felicia Augustsson felicia.augustsson@kau.se<br /> Karlstads universitet<br /> https://www.kau.se/personal/felicia-augustsson<br /> How teachers meet the needs of gifted students in being physically active in the school's learning environment, and further what support gifted students are in need of when engaging in physical activities<br /> <br /> Diana von Bortzell, diana.von-bortzell-szuch@su.se<br /> Stockholms universitet<br /> https://www.su.se/profiles/022diaale-1.190493 <br /> Students with High Potential to Develop Advanced Literacy Skills - School Achievement and Meeting Their Educational Needs<br /> <br /> Helen Brink, helen.brink@kau.se<br /> Karlstads universitet<br /> https://www.kau.se/forskare/helen-brink<br /> Forskningspresentation<br /> <br /> Tove Ekelund, tove.ekelund@kau.se<br /> Karlstads universitet<br /> https://www.kau.se/forskare/tove-ekelund<br /> Hur dyslexi kan identifieras hos elever med särskild begåvning<br /> <br /> Nadine Huchthausen, nadine.huchthausen@kau.se <br /> Karlstads universitet<br /> https://www.kau.se/forskare/nadine-huchthausen<br /> Technology education for gifted students<br /> <br /> Charlotta Lindvall, charlotta.lindvall@kau.se <br /> Karlstads universitet<br /> https://www.kau.se/personal/charlotta-lindvall<br /> Betydelsen av stimulans för särskilt begåvade elevers psykiska hälsa utifrån ett salutogent perspektiv<br /> <br /> Fanny Mossberg, fanny.mossberg@mdu.se<br /> Mälardalens universitet<br /> https://www.mdu.se/staff?id=fmg01&amp;name=FannyMossberg&amp;title=Doktorand<br /> Inclusive education. E.g. how influence of contextual factors, experiences of parents to gifted and talented children and students and experiences of young gifted and talented adults who have attended the Swedish preschool and school system.<br /> <br /> Hannah Holmqvist Mohammed, hannah.h.m@specped.su.se<br /> Stockholms universitet<br /> https://www.su.se/profiles/haho2494-1.663997<br /> Elever och studenter med särskild begåvning och deras upplevelser av det svenska skolsystemet (undervisning, bemötande, skolmiljön och eventuell anpassning) respektive det svenska utbildningsväsendet.<br /> <br /> Lilyana Thorsager. lilyana.thorsager@kau.se<br /> Karlstads universitet<br /> https://www.kau.se/personal/lilyana-thorsager<br /> Information om ämnesval saknas</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Stanine&diff=45 2023-08-12T22:14:45Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>==Uträkning==<br /> Testpoäng omvandlas till staninepoäng genom följande algoritm:<br /> <br /> # Ordna resultaten från lägsta till högsta<br /> # Ge de understa 4% ett staninepoäng 1, nästföljande 7% staninepoäng 2 o.s.v, enligt följande tabell:<br /> <br /> {| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:center&quot;<br /> |+ Beräkna Staninepoäng<br /> |- bgcolor=&quot;#eeeeee&quot; <br /> | '''Procent i intervallet'''|| width=&quot;9%&quot; |4%|| width=&quot;9%&quot; |7%|| width=&quot;9%&quot; |12%|| width=&quot;9%&quot; |17%|| width=&quot;9%&quot; |20%|| width=&quot;9%&quot; |17%|| width=&quot;9%&quot; |12%|| width=&quot;9%&quot; |7%|| width=&quot;9%&quot; |4%<br /> |- bgcolor=&quot;#dddddd&quot; <br /> | '''Stanine''' || 1 || 2 || 3 || 4 || 5 || 6 || 7 || 8 || 9<br /> |- bgcolor=&quot;#dddddd&quot;<br /> | '''Standardpoäng&lt;br/&gt;(z-värde)''' || under −1,75 || −1,75 till −1,25 || −1,25 till −0,75 || −0,75 till −0,25 || −0,25 till +0,25 || +0,25 till +0,75 || +0,75 till +1,25 || +1,25 till +1,75 || över +1,75<br /> |- bgcolor=&quot;#dddddd&quot;<br /> | '''Wechsler&lt;br/&gt;skalpoäng''' || under 74 || 74 till 81 || 81 till 89 || 89 till 96 ||96 till 104 || 104 till 111 || 111 till 119 || 119 till 126 || över 126<br /> |}<br /> <br /> Den underliggande basen för att få fram staninepoäng är att en normalfördelning delas i nio intervall som var och ett har en bredd på 0,5 standardavvikelser, förutom det första och sista intervallet, som innehåller resten (svansarna på fördelningen). Medianvärdet ligger i mitten av det femte intervallet.<br /> <br /> Ovanstående text är översatt från sidan https://en.wikipedia.org/wiki/Stanine<br /> <br /> Den femgradiga betygsskalan som gällde i skolorna i Sverige 1962-1995 var konstruerad på ett likartat sätt, men med medelvärdet 3 och standardavvikelsen 1, vilket resulterade i heltal mellan 1 och 5. (detta stycke är hämtat från https://sv.wikipedia.org/wiki/Staninepo%C3%A4ng)</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Stanine&diff=44 2023-08-12T22:13:39Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>==Uträkning==<br /> Testpoäng omvandlas till staninepoäng genom följande algoritm:<br /> <br /> # Ordna resultaten från lägsta till högsta<br /> # Ge de understa 4% ett staninepoäng 1, nästföljande 7% staninepoäng 2 o.s.v, enligt följande tabell:<br /> <br /> {| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:center&quot;<br /> |+ Beräkna Staninepoäng<br /> |- bgcolor=&quot;#eeeeee&quot; <br /> | '''Procent i intervallet'''|| width=&quot;9%&quot; |4%|| width=&quot;9%&quot; |7%|| width=&quot;9%&quot; |12%|| width=&quot;9%&quot; |17%|| width=&quot;9%&quot; |20%|| width=&quot;9%&quot; |17%|| width=&quot;9%&quot; |12%|| width=&quot;9%&quot; |7%|| width=&quot;9%&quot; |4%<br /> |- bgcolor=&quot;#dddddd&quot; <br /> | '''Stanine''' || 1 || 2 || 3 || 4 || 5 || 6 || 7 || 8 || 9<br /> |- bgcolor=&quot;#dddddd&quot;<br /> | '''Standardpoäng&lt;br/&gt;(z-värde)''' || under −1,75 || −1,75 till −1,25 || −1,25 till −0,75 || −0,75 till −0,25 || −0,25 till +0,25 || +0,25 till +0,75 || +0,75 till +1,25 || +1,25 till +1,75 || över +1,75<br /> |- bgcolor=&quot;#dddddd&quot;<br /> | '''Wechsler&lt;br/&gt;skalpoäng''' || under 74 || 74 till 81 || 81 till 89 || 89 till 96 ||96 till 104 || 104 till 111 || 111 till 119 || 119 till 126 || över 126<br /> |}<br /> <br /> Den underliggande basen för att få fram staninepoäng är att en normalfördelning delas i nio intervall som var och ett har en bredd på 0,5 standardavvikelser, förutom det första och sista intervallet, som innehåller resten (svansarna på fördelningen). Medianvärdet ligger i mitten av det femte intervallet.<br /> <br /> Ovanstående tabell är hämtad från sidan https://en.wikipedia.org/wiki/Stanine<br /> <br /> Den femgradiga betygsskalan som gällde i skolorna i Sverige 1962-1995 var konstruerad på ett likartat sätt, men med medelvärdet 3 och standardavvikelsen 1, vilket resulterade i heltal mellan 1 och 5. (detta stycke är hämtat från https://sv.wikipedia.org/wiki/Staninepo%C3%A4ng)</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Stanine&diff=43 2023-08-12T22:12:18Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>==Uträkning==<br /> Testpoäng omvandlas till staninepoäng genom följande algoritm:<br /> <br /> # Ordna resultaten från lägsta till högsta<br /> # Ge de understa 4% ett staninepoäng 1, nästföljande 7% staninepoäng 2 o.s.v, enligt följande tabell:<br /> <br /> {| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:center&quot;<br /> |+ Beräkna Staninepoäng<br /> |- bgcolor=&quot;#eeeeee&quot; <br /> | '''Bracketed&lt;br/&gt;proportion'''|| width=&quot;9%&quot; |4%|| width=&quot;9%&quot; |7%|| width=&quot;9%&quot; |12%|| width=&quot;9%&quot; |17%|| width=&quot;9%&quot; |20%|| width=&quot;9%&quot; |17%|| width=&quot;9%&quot; |12%|| width=&quot;9%&quot; |7%|| width=&quot;9%&quot; |4%<br /> |- bgcolor=&quot;#dddddd&quot; <br /> | '''Stanine''' || 1 || 2 || 3 || 4 || 5 || 6 || 7 || 8 || 9<br /> |- bgcolor=&quot;#dddddd&quot;<br /> | '''Standardpoäng&lt;br/&gt;(z-värde)''' || under −1,75 || −1,75 till −1,25 || −1,25 till −0,75 || −0,75 till −0,25 || −0,25 till +0,25 || +0,25 till +0,75 || +0,75 till +1,25 || +1,25 till +1,75 || över +1,75<br /> |- bgcolor=&quot;#dddddd&quot;<br /> | '''Wechsler&lt;br/&gt;skalpoäng''' || under 74 || 74 till 81 || 81 till 89 || 89 till 96 ||96 till 104 || 104 till 111 || 111 till 119 || 119 till 126 || över 126<br /> |}<br /> <br /> Den underliggande basen för att få fram staninepoäng är att en normalfördelning delas i nio intervall som var och ett har en bredd på 0,5 standardavvikelser, förutom det första och sista intervallet, som innehåller resten (svansarna på fördelningen). Medianvärdet ligger i mitten av det femte intervallet.<br /> <br /> Ovanstående tabell är hämtad från sidan https://en.wikipedia.org/wiki/Stanine<br /> <br /> Den femgradiga betygsskalan som gällde i skolorna i Sverige 1962-1995 var konstruerad på ett likartat sätt, men med medelvärdet 3 och standardavvikelsen 1, vilket resulterade i heltal mellan 1 och 5. (detta stycke är hämtat från https://sv.wikipedia.org/wiki/Staninepo%C3%A4ng)</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Stanine&diff=42 2023-08-12T22:10:04Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;==Uträkning== Testpoäng omvandlas till staninepoäng genom följande algoritm: # Ordna resultaten från lägsta till högsta # Ge de understa 4% ett staninepoäng 1, nästföljande 7% staninepoäng 2 o.s.v, enligt följande tabell: {| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:center&quot; |+ Beräkna Staninepoäng |- bgcolor=&quot;#eeeeee&quot; | &#039;&#039;&#039;Bracketed&lt;br/&gt;proportion&#039;&#039;&#039;|| width=&quot;9%&quot; |4%|| width=&quot;9%&quot; |7%|| width=&quot;9%&quot; |12%|| width=&quot;9%&quot; |17%|| width=&quot;9%&quot; |20%|| width=&quot;9%&quot; |17%|| wid...&#039;</p> <hr /> <div>==Uträkning==<br /> Testpoäng omvandlas till staninepoäng genom följande algoritm:<br /> <br /> # Ordna resultaten från lägsta till högsta<br /> # Ge de understa 4% ett staninepoäng 1, nästföljande 7% staninepoäng 2 o.s.v, enligt följande tabell:<br /> <br /> {| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:center&quot;<br /> |+ Beräkna Staninepoäng<br /> |- bgcolor=&quot;#eeeeee&quot; <br /> | '''Bracketed&lt;br/&gt;proportion'''|| width=&quot;9%&quot; |4%|| width=&quot;9%&quot; |7%|| width=&quot;9%&quot; |12%|| width=&quot;9%&quot; |17%|| width=&quot;9%&quot; |20%|| width=&quot;9%&quot; |17%|| width=&quot;9%&quot; |12%|| width=&quot;9%&quot; |7%|| width=&quot;9%&quot; |4%<br /> |- bgcolor=&quot;#dddddd&quot; <br /> | '''Stanine''' || 1 || 2 || 3 || 4 || 5 || 6 || 7 || 8 || 9<br /> |- bgcolor=&quot;#dddddd&quot;<br /> | '''Standardpoäng&lt;br/&gt;(z-värde)''' || under −1,75 || −1,75 till −1,25 || −1,25 till −0,75 || −0,75 till −0,25 || −0,25 till +0,25 || +0,25 till +0,75 || +0,75 till +1,25 || +1,25 till +1,75 || över +1,75<br /> |- bgcolor=&quot;#dddddd&quot;<br /> | '''Wechsler&lt;br/&gt;skalpoäng''' || under 74 || 74 till 81 || 81 till 89 || 89 till 96 ||96 till 104 || 104 till 111 || 111 till 119 || 119 till 126 || över 126<br /> |}<br /> <br /> Den underliggande basen för att få fram staninepoäng är att en normalfördelning delas i nio intervall som var och ett har en bredd på 0,5 standardavvikelser, förutom det första och sista intervallet, som innehåller resten (svansarna på fördelningen). Medianvärdet ligger i mitten av det femte intervallet.<br /> <br /> Ovanstående tabell är hämtad från sidan https://en.wikipedia.org/wiki/Stanine</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Publikationer_om_s%C3%A4rskild_beg%C3%A5vning&diff=41 2023-08-09T22:32:20Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Intelligence (https://www.sciencedirect.com/journal/intelligence) (rank 259)<br /> <br /> Journal of Intelligence (https://www.mdpi.com/journal/jintelligence) (rank 487)<br /> <br /> Gifted Child Quarterly (GCQ), publikation från National Association for Gifted Children (NAGC), (https://nagc.org/page/Gifted-Child-Quarterly) (rank 716)<br /> <br /> High Ability Studies, publikation från ECHA (rank 781)<br /> <br /> Roeper Review (rank 1013)<br /> <br /> Journal for the Education of the Gifted, publikation från the Association for the Gifted (TAG) (rank 1133)<br /> <br /> Mensa research journal (https://www.us.mensa.org/read/mrj/) (rank saknas)<br /> <br /> Journal of Gifted Education (rank saknas)<br /> <br /> Australasian journal of gifted education (https://www.aaegt.net.au/journal) (rank saknas)<br /> <br /> Journal of Advanced Academics (rank saknas)<br /> <br /> Talent Development and Excellence (rank saknas)<br /> <br /> Se även https://research.com/journals-rankings/psychology för mer information om publikationer inom psykologi, där ranknumreringen ovan är hämtad från (2023-08-10).</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Publikationer_om_s%C3%A4rskild_beg%C3%A5vning&diff=40 2023-08-09T22:29:17Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Intelligence (https://www.sciencedirect.com/journal/intelligence) (rank 259)<br /> <br /> Journal of Intelligence (https://www.mdpi.com/journal/jintelligence) (rank 487)<br /> <br /> Gifted Child Quarterly (GCQ), publikation från National Association for Gifted Children (NAGC), (https://nagc.org/page/Gifted-Child-Quarterly) (rank 716)<br /> <br /> High Ability Studies (rank 781)<br /> <br /> Roeper Review (rank 1013)<br /> <br /> Journal for the Education of the Gifted, publikation från the Association for the Gifted (TAG) (rank 1133)<br /> <br /> Mensa research journal (https://www.us.mensa.org/read/mrj/) (rank saknas)<br /> <br /> Journal of Gifted Education (rank saknas)<br /> <br /> Australasian journal of gifted education (https://www.aaegt.net.au/journal) (rank saknas)<br /> <br /> Journal of Advanced Academics (rank saknas)<br /> <br /> Talent Development and Excellence (rank saknas)<br /> <br /> Se även https://research.com/journals-rankings/psychology för mer information om publikationer inom psykologi, där ranknumreringen ovan är hämtad från (2023-08-10).</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Publikationer_om_s%C3%A4rskild_beg%C3%A5vning&diff=39 2023-08-09T22:21:35Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Intelligence (rank 259) Journal of Intelligence (rank 487) Gifted Child Quarterly (GCQ), publikation från National Association for Gifted Children (NAGC), (https://nagc.org/page/Gifted-Child-Quarterly) (rank 716) High Ability Studies (rank 781) Roeper Review (rank 1013) Journal for the Education of the Gifted, publikation från the Association for the Gifted (TAG) (rank 1133) Mensa research journal (https://www.us.mensa.org/read/mrj/) (rank saknas) Journal of Gif...&#039;</p> <hr /> <div>Intelligence (rank 259)<br /> <br /> Journal of Intelligence (rank 487)<br /> <br /> Gifted Child Quarterly (GCQ), publikation från National Association for Gifted Children (NAGC), (https://nagc.org/page/Gifted-Child-Quarterly) (rank 716)<br /> <br /> High Ability Studies (rank 781)<br /> <br /> Roeper Review (rank 1013)<br /> <br /> Journal for the Education of the Gifted, publikation från the Association for the Gifted (TAG) (rank 1133)<br /> <br /> Mensa research journal (https://www.us.mensa.org/read/mrj/) (rank saknas)<br /> <br /> Journal of Gifted Education (rank saknas)<br /> <br /> Australasian journal of gifted education (https://www.aaegt.net.au/journal) (rank saknas)<br /> <br /> Journal of Advanced Academics (rank saknas)<br /> <br /> Talent Development and Excellence (rank saknas)<br /> <br /> Se även https://research.com/journals-rankings/psychology för mer information om publikationer inom psykologi, där ranknumreringen ovan är hämtad från (2023-08-10).</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Pr%C3%B6vning&diff=38 2023-03-14T08:39:04Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Denna artikel är under framställning och innehåller just nu enbart stolpar.<br /> <br /> Prövning av kurs (i framtiden nivå) på gymnasiet regleras i gymnasieförordningen 8 kap 25 § https://lagen.nu/2010:2039#K8P25S1<br /> <br /> https://www.skolverket.se/for-dig-som-.../elev-eller-foralder/smanavigation-elevers-rattigheter/provning---att-lasa-in-ett-amne-eller-en-kurs-for-betyg<br /> <br /> Kommentarer till Skolverkets allmänna råd<br /> om betyg och prövning<br /> https://www.skolverket.se/getFile?file=10020</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Pr%C3%B6vning&diff=37 2023-03-14T08:38:42Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Denna artikel är under framställning och innehåller just nu enbart stolpar. Allmänna råden: Huvudmannens ansvar? Prövning av kurs (i framtiden nivå) på gymnasiet regleras i gymnasieförordningen 8 kap 25 § https://lagen.nu/2010:2039#K8P25S1 https://www.skolverket.se/for-dig-som-.../elev-eller-foralder/smanavigation-elevers-rattigheter/provning---att-lasa-in-ett-amne-eller-en-kurs-for-betyg Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning ht...&#039;</p> <hr /> <div>Denna artikel är under framställning och innehåller just nu enbart stolpar.<br /> <br /> Allmänna råden: Huvudmannens ansvar?<br /> <br /> Prövning av kurs (i framtiden nivå) på gymnasiet regleras i gymnasieförordningen 8 kap 25 § https://lagen.nu/2010:2039#K8P25S1<br /> <br /> https://www.skolverket.se/for-dig-som-.../elev-eller-foralder/smanavigation-elevers-rattigheter/provning---att-lasa-in-ett-amne-eller-en-kurs-for-betyg<br /> <br /> Kommentarer till Skolverkets allmänna råd<br /> om betyg och prövning<br /> https://www.skolverket.se/getFile?file=10020</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=%C3%84mnesbetygsreformen&diff=36 2023-03-09T17:14:09Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;En planerad men ännu ej beslutad reform för gymnasieskolan, från HT2025, där betyget för sista kursen i ett ämne är tänkt att räknas även för samtliga föregående gymnasiekurser i ämnet. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/aktuella-forandringar-pa-gymnasial-niva/amnesbetygsreformen&#039;</p> <hr /> <div>En planerad men ännu ej beslutad reform för gymnasieskolan, från HT2025, där betyget för sista kursen i ett ämne är tänkt att räknas även för samtliga föregående gymnasiekurser i ämnet.<br /> <br /> https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/aktuella-forandringar-pa-gymnasial-niva/amnesbetygsreformen</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Extrembeg%C3%A5vning&diff=35 2023-02-11T19:59:50Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>En minoritet inom den minoritet som särskilt begåvade utgör. <br /> <br /> Olika källor föreslår olika gränsdragningar. Sveriges troligen enda grupp för föräldrar till extrembegåvade barn tillämpar gränsdragningen IQ140 på ett psykologadministrerat begåvningstest (normalt Wechsler, exempelvis WISC).<br /> <br /> [https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sarskilt-begavade-elever Skolverkets stödmaterial] innehåller följande tre skrivningar om extremt begåvade barn.<br /> <br /> 1.1 Inledning – att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna<br /> Linda Mattsson och Eva Pettersson (2015a), s.10<br /> ”Ibland finns anledning att särskilja den grupp av särskilt begåvade elever som har en extremt hög begåvning, eftersom deras begåvning skiljer sig på ett avgö­ rande sätt från den hos andra särskilt begåvade. Dessa benämns i detta material med samlingsbegreppet extremt begåvade och utgör mindre än 1 procent av en population (Gagné, 2005). Avgränsningen är satt för att ge en uppskattning av hur många elever det kan röra sig om (Gagné, 2005; Gottfredson, 1997; Gross, 2004; Mayer, 2005; Silverman, 2013). Generellt sett ökar förmågan att lära och hantera komplex information gradvis med ökad begåvning (Gottfredson, 1997). När avvikelsen från normalvariationen blir större blir också skillnaden gentemot den mer normalbegåvade eleven successivt allt mer kvalitativ och inte bara kvantitativ (Coleman &amp; Cross, 2005; Silverman, 2013). Det är alltså typiskt för extremt begåvade att de inte bara resonerar snabbare och mer utan också mer holistiskt, och kopplar samman kunskaper från flera områ­ den. Den kvalitativa skillnaden ger en större djupförståelse, till exempel en lågstadieelev som läser och tillgodogör sig avancerad litteratur eller uppfattar avancerade matematiska samband. (Gottfredson, 1997; Silverman, 2013).”<br /> <br /> 1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering<br /> Anette Jahnke (2015), s.4<br /> ”För en del särskilt begåvade elever, speciellt de extremt begåvade eleverna, krävs ofta en större organisatorisk flexibilitet än vad en lärare kan hantera inom klassen. Det kan behövas ett utvidgat samarbete mellan professioner inom skolan samt ett samarbete mellan grundskola, gymnasieskola och högskola. För extremt begåvade elever kan det även finnas behov av speciallösningar för att tillgodose deras behov och intresse för fortsatt utbildning. Kanske behöver elever i 10-12 årsåldern få arbeta i ett eller flera ämnen med läromedel och uppgifter som används på gymnasial nivå.”<br /> <br /> 2.1 Att undervisa särskilt begåvade elever<br /> Linda Mattsson och Eva Pettersson (2015b), s.5<br /> ”För extremt begåvade elever kan det vara svårt eller rent av omöjligt att hitta jämnåriga att föra resonemang med. Extremt begåvade elever har en kognitiv förmåga som motsvarar en ålder långt över deras kronologiska – en sjuåring kan ha en kognitiv förmåga som en femtonåring. För dessa elevers kognitiva och sociala utveckling är det därför viktigt att skolan ordnar möjlighet att diskutera och reflektera, regelbundet och under lektionstid, med andra elever som förstår och uppskattar dem som personer och vad de talar om. Det krävs ofta mer omfattande sätt att organisera och genomföra undervisningen för att tillgodose extremt begåvade elevers behov.”<br /> <br /> Mer information finns på hemsidan https://www.extrembegavning.se/</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Matteuseffekten&diff=34 2023-02-11T19:56:21Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Matteuseffekten, eller Matteusprincipen, innebär i begåvningspsykologiska sammanhang att den som har en stark förmåga inom ett område med hög sannolikhet kommer att ha en stark förmåga även inom ett annat område. Paralleller kan dras till den generella intelligensfaktorn, där faktoranalys på gruppnivå har visat olika grad av samvariation mellan de olika områden som testas genom ett begåvningstest. En teori är att många egenskaper i en hjärna som gagnar...&#039;</p> <hr /> <div>Matteuseffekten, eller Matteusprincipen, innebär i begåvningspsykologiska sammanhang att den som har en stark förmåga inom ett område med hög sannolikhet kommer att ha en stark förmåga även inom ett annat område. Paralleller kan dras till den generella intelligensfaktorn, där faktoranalys på gruppnivå har visat olika grad av samvariation mellan de olika områden som testas genom ett begåvningstest. En teori är att många egenskaper i en hjärna som gagnar en sorts uppgiftslösande även nyttjas och är fördelaktiga i andra sorters uppgiftslösande. En ytterligare förklaring skulle kunna vara en hög grad av samförekomst av olika egenskaper som alla är fördelaktiga i olika sorters problemlösande och det finns även studier som på gruppnivå visar på fysiska hälsofördelar som generellt är högre hos de med en hög intelligens. <br /> <br /> En praktisk användning av att känna till Matteuseffekten är att skolan bör ifrågasätta initiala intryck att eleven har en &quot;matematikbegåvning&quot; (eller annan ämnesbegränsad sådan) och undersöka om eleven med rätt stimulans och lärarrelation har lika goda förutsättningar inom exempelvis den språkliga domänen.<br /> <br /> Vad gäller uppövad talang och kunskap så kan Matteuseffekten förklara växande skillnader mellan individer med att den som tidigt har lärt sig att t.ex. läsa lättare och i större omfattning kan tillgodogöra sig ny kunskap, de får mer läraruppmärksamhet och uppmuntran, möter högre förväntningar och stimuleras att odla en självbild och identitet som är gynnsam för ytterligare utveckling av kunskaper och förmågor. Om denna dominoeffekt uteblir så kan det tvärtom bli inlåsningseffekter på en lägre prestationsnivå, även för barn med en hög begåvning. <br /> <br /> Namnet MAtteuseffekten kommer ur Matteusevangeliet (Matt 25:29): &quot;Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.&quot;<br /> <br /> Begreppet myntades 1968 av sociologiforskarna Robert K. Merton och Harriet Zuckerman (se engelska wikipediaartikeln för referenser). <br /> <br /> [https://sv.wikipedia.org/wiki/Matteuseffekten Wikipedias artikel om Matteuseffekten]<br /> <br /> [https://en.wikipedia.org/wiki/Matthew_effect#:~:text=The%20Matthew%20effect%20of%20accumulated,and%20the%20poor%20get%20poorer%22. Engelskspråkiga wikipedias artikel om Matteuseffekten]</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Kollektiv_intelligens&diff=33 2023-02-06T21:54:07Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Kollektiv intelligens är ett koncept som beskriver förmågan hos en grupp människor att samverka och arbeta tillsammans för att lösa problem och fatta bra beslut. Tanken om den kollektiva intelligensen bygger på idén att gruppen som helhet är starkare än en enskild person inom beslutsfattande och på att lösa komplexa problem.<br /> <br /> Kollektiv intelligens kan ses som ett mått på den samlade förmågan hos en grupp att ta beslut, lösa problem och utföra uppgifter. Detta inkluderar inte bara en samling av individuella intelligenser, utan också förmågan att samarbeta, kommunicera och samverka effektivt. En hög nivå av kollektiv intelligens kan leda till en ökad produktivitet och förbättrad beslutsförmåga inom en grupp. Dessutom kan en hög kollektiv intelligens främja en kreativ och inkluderande arbetsmiljö.<br /> <br /> Forskningen på kollektiv intelligens har fokuserat på faktorer som påverkar kollektiv intelligens, såsom gruppsamverkan, beslutsfattande och kommunikation. Studier har också visat att kollektiv intelligens kan förbättras genom tekniker som till exempel beslutsstödssystem, kollaborativ teknologi och utbildning i samarbete.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Kollektiv_intelligens&diff=32 2023-02-06T21:53:09Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Kollektiv intelligens är ett koncept som beskriver förmågan hos en grupp människor att samverka och arbeta tillsammans för att lösa problem och fatta bra beslut. Kollektiv intelligens bygger på idén att gruppen som helhet är starkare än en enskild person inom beslutsfattande och på att lösa komplexa problem. Kollektiv intelligens kan ses som ett mått på den samlade förmågan hos en grupp att ta beslut, lösa problem och utföra uppgifter. Detta inkluderar...&#039;</p> <hr /> <div>Kollektiv intelligens är ett koncept som beskriver förmågan hos en grupp människor att samverka och arbeta tillsammans för att lösa problem och fatta bra beslut. Kollektiv intelligens bygger på idén att gruppen som helhet är starkare än en enskild person inom beslutsfattande och på att lösa komplexa problem.<br /> <br /> Kollektiv intelligens kan ses som ett mått på den samlade förmågan hos en grupp att ta beslut, lösa problem och utföra uppgifter. Detta inkluderar inte bara en samling av individuella intelligenser, utan också förmågan att samarbeta, kommunicera och samverka effektivt. En hög nivå av kollektiv intelligens kan leda till en ökad produktivitet och förbättrad beslutsförmåga inom en grupp. Dessutom kan en hög kollektiv intelligens främja en kreativ och inkluderande arbetsmiljö.<br /> <br /> Forskningen på kollektiv intelligens har fokuserat på faktorer som påverkar kollektiv intelligens, såsom gruppsamverkan, beslutsfattande och kommunikation. Studier har också visat att kollektiv intelligens kan förbättras genom tekniker som till exempel beslutsstödssystem, kollaborativ teknologi och utbildning i samarbete.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Differentialpsykologi&diff=31 2023-01-30T00:54:32Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Differentialpsykologi, eller differentiell psykologi, är en gren av psykologin som studerar skillnader i människors beteende, personlighet och kognitiva förmågor. Det är en interdisciplinär gren som använder teorier och metoder från psykologi, genetik, neurovetenskap m.m. för att förstå variationen mellan individer. Differentialpsykologer studerar frågor som varför vissa människor har lättare för att lära sig eller förstå komplexa begrepp, varför vissa människor har en mer extrovert personlighet än andra, eller varför vissa människor har en högre IQ än andra. Resultaten från forskning inom differentialpsykologi kan användas för att förstå mänsklig utveckling, förbättra undervisning och utbildning, och för att hjälpa människor med kognitiva funktionsnedsättningar eller inlärningssvårigheter.<br /> <br /> Differentialpsykologin kan delas in i fyra huvudsakliga områden (Cooper, 2002):<br /> <br /> 1) Motivationspsykologi<br /> <br /> 2) Emotionspsykologi<br /> <br /> 3) Personlighetspsykologi<br /> <br /> 4) Begåvningspsykologi<br /> <br /> Psykometri är den del av statistiken som används i undersökningar inom dessa fyra områden.<br /> <br /> Källor: Intelligens och andra förmågor (Colin Cooper, 2002), kap. 1. Finns bl.a. på Legimus.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Differentialpsykologi&diff=30 2023-01-30T00:53:45Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Differentialpsykologi, eller differentiell psykologi, är en gren av psykologin som studerar skillnader i människors beteende, personlighet och kognitiva förmågor. Det är en interdisciplinär gren som använder teorier och metoder från psykologi, genetik, neurovetenskap m.m. för att förstå variationen mellan individer. Differentialpsykologer studerar frågor som varför vissa människor har lättare för att lära sig eller förstå komplexa begrepp, varför vissa människor har en mer extrovert personlighet än andra, eller varför vissa människor har en högre IQ än andra. Resultaten från forskning inom differentialpsykologi kan användas för att förstå mänsklig utveckling, förbättra undervisning och utbildning, och för att hjälpa människor med kognitiva funktionsnedsättningar eller inlärningssvårigheter.<br /> <br /> Differentialpsykologin kan grovt delas in i fyra huvudsakliga områden (Cooper, 2002):<br /> <br /> 1) Motivationspsykologi<br /> <br /> 2) Emotionspsykologi<br /> <br /> 3) Personlighetspsykologi<br /> <br /> 4) Begåvningspsykologi<br /> <br /> Psykometri är den del av statistiken som används i undersökningar inom dessa fyra områden.<br /> <br /> Källor: Intelligens och andra förmågor (Colin Cooper, 2002), kap. 1. Finns bl.a. på Legimus.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Psykometri&diff=29 2023-01-29T21:23:32Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Psykometri är en gren inom psykologi och statistik som fokuserar på mätning av psykologiska egenskaper så som personlighet, intelligens och färdigheter. Syftet med psykometri är att utveckla och använda mätinstrument och metoder som är så exakta och pålitliga som möjligt för att beskriva och jämföra individers psykologiska egenskaper. De vanligaste psykometriska verktygen inkluderar intelligenstester, personlighetstester och färdighetstester. Intelligens...&#039;</p> <hr /> <div>Psykometri är en gren inom psykologi och statistik som fokuserar på mätning av psykologiska egenskaper så som personlighet, intelligens och färdigheter. Syftet med psykometri är att utveckla och använda mätinstrument och metoder som är så exakta och pålitliga som möjligt för att beskriva och jämföra individers psykologiska egenskaper.<br /> <br /> De vanligaste psykometriska verktygen inkluderar intelligenstester, personlighetstester och färdighetstester. Intelligenstester är designade för att mäta en persons allmänna intelligens eller begåvning, medan personlighetstester är designade för att mäta personlighetsegenskaper som till exempel extraversion och samvetsgrannhet. Färdighetstester är designade för att mäta en persons förmåga att utföra en specifik aktivitet, till exempel att läsa, skriva eller räkna.<br /> <br /> Resultaten från psykometriska mätningar kan användas för en mängd olika ändamål, som att stödja rekryteringsbeslut, diagnostisera intellektuella funktionsnedsättningar och utvärdera behov av insatser inom skolan.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Differentialpsykologi&diff=28 2023-01-29T21:12:44Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Differentialpsykologi, eller differentiell psykologi, är en gren av psykologin som studerar skillnader i människors beteende, personlighet och kognitiva förmågor. Det är en interdisciplinär gren som använder teorier och metoder från psykologi, genetik, neurovetenskap m.m. för att förstå variationen mellan individer. Differentialpsykologer studerar frågor som varför vissa människor har lättare för att lära sig eller förstå komplexa begrepp, varför vissa människor har en mer extrovert personlighet än andra, eller varför vissa människor har en högre IQ än andra. Resultaten från forskning inom differentialpsykologi kan användas för att förstå mänsklig utveckling, förbättra undervisning och utbildning, och för att hjälpa människor med kognitiva funktionsnedsättningar eller inlärningssvårigheter.<br /> <br /> Lästips med kort genomgång: Intelligens och andra förmågor (Colin Cooper &amp; Colin Cooper), kap. 1. Finns bl.a. på Legimus.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=BrainchildWiki:Upphovsr%C3%A4tt&diff=27 2023-01-29T20:46:17Z

<p>CJ: Skyddade &quot;BrainchildWiki:Upphovsrätt&quot; ([Redigera=Tillåt endast administratörer] (på obestämd tid) [Flytta=Tillåt endast administratörer] (på obestämd tid))</p> <hr /> <div>Upphovsrätten till BrainchildWikins innehåll, inklusive innehåll som lämnas som bidrag, tillhör domänägaren.<br /> Citera gärna enligt sedvanliga regler, men ange då sidan som källa.<br /> <br /> När skapandet av denna sida har fördelats på ett större antal personer kan upphovsrätten komma att ombeslutas, men tills vidare gäller ovanstående.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=BrainchildWiki:Upphovsr%C3%A4tt&diff=26 2023-01-29T20:45:50Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Upphovsrätten till BrainchildWikins innehåll, inklusive innehåll som lämnas som bidrag, tillhör domänägaren. Citera gärna enligt sedvanliga regler, men ange då sidan som källa. När skapandet av denna sida har fördelats på ett större antal personer kan upphovsrätten komma att ombeslutas, men tills vidare gäller ovanstående.&#039;</p> <hr /> <div>Upphovsrätten till BrainchildWikins innehåll, inklusive innehåll som lämnas som bidrag, tillhör domänägaren.<br /> Citera gärna enligt sedvanliga regler, men ange då sidan som källa.<br /> <br /> När skapandet av denna sida har fördelats på ett större antal personer kan upphovsrätten komma att ombeslutas, men tills vidare gäller ovanstående.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Differentialpsykologi&diff=25 2023-01-29T20:40:26Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Differentialpsykologi, eller differentiell psykologi, är en gren av psykologin som studerar skillnader i människors beteende, personlighet och kognitiva förmågor. Det är en interdisciplinär gren som använder teorier och metoder från psykologi, genetik, neurovetenskap m.m. för att förstå variationen mellan individer. Differentialpsykologer studerar frågor som varför vissa människor har lättare för att lära sig eller förstå komplexa begrepp, varför viss...&#039;</p> <hr /> <div>Differentialpsykologi, eller differentiell psykologi, är en gren av psykologin som studerar skillnader i människors beteende, personlighet och kognitiva förmågor. Det är en interdisciplinär gren som använder teorier och metoder från psykologi, genetik, neurovetenskap m.m. för att förstå variationen mellan individer. Differentialpsykologer studerar frågor som varför vissa människor har lättare för att lära sig eller förstå komplexa begrepp, varför vissa människor har en mer extrovert personlighet än andra, eller varför vissa människor har en högre IQ än andra. Resultaten från forskning inom differentialpsykologi kan användas för att förstå mänsklig utveckling, förbättra undervisning och utbildning, och för att hjälpa människor med kognitiva funktionsnedsättningar eller inlärningssvårigheter.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=K%C3%A4ndisar_med_p%C3%A5st%C3%A5tt_h%C3%B6g_IQ&diff=24 2023-01-11T13:56:04Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Clickbait-sidor m.m. med listor över kända personer med påstått hög IQ ([https://illvet.se/manniskan/hjarnan/iq-test/iq-har-ar-varldens-hogsta-iq-varden exempel]) är vanligt förekommande, med en del namn som brukar återkomma. Det är däremot mer regel än undantag att det saknas källor på att de verkligen har tagit ett standardiserat IQ-test. Det rekommenderas därför att ta dylika påståenden med en stor nypa salt.<br /> <br /> == Geena Davis ==<br /> <br /> Skådespelerskan Geena Davis bekräftas som Mensa-medlem på mensa.org, vilket betyder att hon har minst IQ 131.<br /> <br /> https://www.mensa.org/renowned-members/geena-davis<br /> <br /> == Albert Einstein ==<br /> <br /> Påstås ofta ha haft IQ 160, ofta i sammanhanget att någon har högre IQ än Einstein. Siffran 160 skulle möjligtvis komma från att det är testtaket för vissa IQ-test, men det finns inga uppgifter om att Einstein någonsin skulle ha gjort ett IQ-test.<br /> <br /> == Jodie Foster ==<br /> <br /> Jodie Foster svarade i en intervju 2018 att hon inte visste sin IQ.<br /> <br /> https://youtube.com/watch?v=243NYLOn6WE?t=183<br /> <br /> == Dolph Lundgren ==<br /> <br /> I en reklamfilm från 2016 påstår Dolph Lundgren att han har IQ 160 och är med i Mensa. <br /> Detta kan förstås tolkas som att han skämtar med den bild av honom som cirkulerar på internet och är inte nödvändigtvis sant.<br /> <br /> https://www.youtube.com/watch?v=ipMe6u0Y7cQ<br /> <br /> Engelskspråkiga Wikipedia har en [https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Mensans sida över kända personer som är medlemmar i Mensa] (d.v.s. IQ minst 131).</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=K%C3%A4ndisar_med_p%C3%A5st%C3%A5tt_h%C3%B6g_IQ&diff=23 2023-01-11T13:55:21Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Clickbait-sidor m.m. med listor över kända personer med påstått hög IQ ([https://illvet.se/manniskan/hjarnan/iq-test/iq-har-ar-varldens-hogsta-iq-varden exempel]) är vanligt förekommande, med en del namn som brukar återkomma. Det är däremot mer regel än undantag att det saknas källor på att de verkligen har tagit ett standardiserat IQ-test. Det rekommenderas därför att ta dylika påståenden med en stor nypa salt.<br /> <br /> == Geena Davis ==<br /> <br /> Skådespelerskan Geena Davis bekräftas som Mensa-medlem på mensa.org, vilket betyder att hon har minst IQ 131.<br /> <br /> https://www.mensa.org/renowned-members/geena-davis<br /> <br /> == Albert Einstein ==<br /> <br /> Påstås ofta ha haft IQ 160, ofta i sammanhanget att någon har högre IQ än Einstein. Siffran 160 skulle möjligtvis komma från att det är testtaket för vissa IQ-test, men det finns inga uppgifter om att Einstein någonsin skulle ha gjort ett IQ-test.<br /> <br /> == Jodie Foster ==<br /> <br /> Jodie Foster svarade i en intervju 2018 att hon inte visste sin IQ.<br /> <br /> https://youtube.com/watch?v=243NYLOn6WE?t=183<br /> <br /> == Dolph Lundgren ==<br /> <br /> I en reklamfilm från 2016 påstår Dolph Lundgren att han har IQ 160 och är med i Mensa. <br /> Detta kan förstås tolkas som att han skämtar med den bild av honom som cirkulerar på internet. <br /> <br /> https://www.youtube.com/watch?v=ipMe6u0Y7cQ<br /> <br /> Engelskspråkiga Wikipedia har en [https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Mensans sida över kända personer som är medlemmar i Mensa] (d.v.s. IQ minst 131).</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Prao&diff=22 2023-01-11T13:51:25Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Årskursuppflyttade, kanske till och med [[Radikalacceleration|radikalaccelererade barn]], har även de rätt till prao när de går i den årskurs där det blir aktuellt. Enligt Arbetsmiljöverket räknas prao inte som arbete utan som del av undervisningen. Såhär svarade Arbetsmiljöverket 2018, angående vad som gäller för yngre barn, inklusive de som ännu inte har fyllt tretton år: <br /> <br /> svar1@av.se &lt;svar1@av.se&gt;<br /> Aug 30 at 1:25 PM<br /> Referensnummer: 227936<br /> <br /> Hej!<br /> <br /> Tack för din fråga!<br /> <br /> En av våra sakkunniga har svarat på följande sätt:<br /> <br /> Prao är ett obligatoriskt moment enligt skollagstiftningen och ingår som en del i elevens rätt till undervisning. Prao ska inte likställas med arbete utan ses som en del av undervisningen. Skolan har däremot ansvar för att se till att elevens Prao utförs så att elevens trygghet och säkerhet garanteras.<br /> <br /> Med vänlig hälsning,<br /> <br /> Svarstjänsten<br /> <br /> Arbetsmiljöverket</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Prao&diff=21 2023-01-11T13:49:35Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Årskursuppflyttade, kanske till och med radikalaccelererade barn, har även de möjlighet till prao. Enligt Arbetsmiljöverket räknas prao inte som arbete utan som del av undervisningen. Såhär svarade Arbetsmiljöverket 2018, angående vad som gäller för yngre barn, inklusive de som ännu inte har fyllt tretton år: svar1@av.se &lt;svar1@av.se&gt; Aug 30 at 1:25 PM Referensnummer: 227936 Hej! Tack för din fråga! En av våra sakkunniga har s...&#039;</p> <hr /> <div>Årskursuppflyttade, kanske till och med [[Radikalacceleration|radikalaccelererade barn]], har även de möjlighet till prao. Enligt Arbetsmiljöverket räknas prao inte som arbete utan som del av undervisningen. Såhär svarade Arbetsmiljöverket 2018, angående vad som gäller för yngre barn, inklusive de som ännu inte har fyllt tretton år: <br /> <br /> svar1@av.se &lt;svar1@av.se&gt;<br /> Aug 30 at 1:25 PM<br /> Referensnummer: 227936<br /> <br /> Hej!<br /> <br /> Tack för din fråga!<br /> <br /> En av våra sakkunniga har svarat på följande sätt:<br /> <br /> Prao är ett obligatoriskt moment enligt skollagstiftningen och ingår som en del i elevens rätt till undervisning. Prao ska inte likställas med arbete utan ses som en del av undervisningen. Skolan har däremot ansvar för att se till att elevens Prao utförs så att elevens trygghet och säkerhet garanteras.<br /> <br /> Med vänlig hälsning,<br /> Svarstjänsten<br /> Arbetsmiljöverket</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=K%C3%A4ndisar_med_p%C3%A5st%C3%A5tt_h%C3%B6g_IQ&diff=20 2022-12-27T15:26:47Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Clickbait-sidor m.m. med listor över kända personer med påstått hög IQ ([https://illvet.se/manniskan/hjarnan/iq-test/iq-har-ar-varldens-hogsta-iq-varden exempel]) är vanligt förekommande, med en del namn som brukar återkomma. Det är däremot mer regel än undantag att det saknas källor på att de verkligen har tagit ett standardiserat IQ-test. Det rekommenderas därför att ta dylika påståenden med en stor nypa salt.<br /> <br /> == Geena Davis ==<br /> <br /> Skådespelerskan Geena Davis bekräftas som Mensa-medlem på mensa.org, vilket betyder att hon har minst IQ 131.<br /> <br /> https://www.mensa.org/renowned-members/geena-davis<br /> <br /> == Albert Einstein ==<br /> <br /> Påstås ofta ha haft IQ 160, ofta i sammanhanget att någon har högre IQ än Einstein. Siffran 160 skulle möjligtvis komma från att det är testtaket för vissa IQ-test, men det finns inga uppgifter om att Einstein någonsin skulle ha gjort ett IQ-test.<br /> <br /> == Jodie Foster ==<br /> <br /> Jodie Foster svarade i en intervju 2018 att hon inte visste sin IQ.<br /> <br /> https://youtube.com/watch?v=243NYLOn6WE?t=183<br /> <br /> == Dolph Lundgren ==<br /> <br /> I en reklamfilm från 2016 påstår Dolph Lundgren att han har IQ 160 och är med i Mensa.<br /> <br /> https://www.youtube.com/watch?v=ipMe6u0Y7cQ<br /> <br /> Engelskspråkiga Wikipedia har en [https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Mensans sida över kända personer som är medlemmar i Mensa] (d.v.s. IQ minst 131).</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=IQ-skalor&diff=19 2022-12-22T16:17:23Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Samtliga IQ-skalor använder 100 som genomsnittsvärde för personer i samma ålder som den testade personen. Däremot måste det till att börja med skiljas mellan kvot-IQ och avvikelse-IQ. Kvot-IQ bygger på formeln 100*mental ålder/biologisk ålder. För väldigt unga barn kan detta resultera i ett IQ-mått långt över 200. Måttet blir däremot missvisande för t.ex. personer över den ålder där personerna i normeringsgruppen presterade som bäst i råpoäng p...&#039;</p> <hr /> <div>Samtliga IQ-skalor använder 100 som genomsnittsvärde för personer i samma ålder som den testade personen. Däremot måste det till att börja med skiljas mellan kvot-IQ och avvikelse-IQ. <br /> <br /> Kvot-IQ bygger på formeln 100*mental ålder/biologisk ålder. För väldigt unga barn kan detta resultera i ett IQ-mått långt över 200. Måttet blir däremot missvisande för t.ex. personer över den ålder där personerna i normeringsgruppen presterade som bäst i råpoäng på det underliggande testet.<br /> <br /> Avvikelse-IQ är det som nästan uteslutande används numera. Den beräknas inte längre som en kvot, men namnet har hängt kvar. Däremot kan det argumenteras för att det därmed är onödigt att skriva ut ordet &quot;intelligence quotient&quot; eller &quot;intelligenskvot&quot; istället för att använda förkortningen. Därmed blir också frågan om det tillför något att använda försvenskningen IK, då IQ även i Sverige är det mest använda begreppet och som leder till minst missförstånd.<br /> <br /> Standardavvikelser (SD=Standard deviations) utgör grunden i avvikelse-IQ (deviation IQ). Hur många IQ-poäng som utgör en standardavvikelser kan variera mellan olika tester, varför IQ lämpligen anges med en efterföljande parentes som anger vilken standardavvikelse som använts, exempelvis IQ 130 (SD=15), som är gränsen för att få bli medlem i Mensa. Detta är detsamma som IQ 148 (SD=24), i och med att båda ligger två standardavvikelser upp från medelvärdet 100.<br /> <br /> Beräkningen av avvikelse-IQ görs genom att z-värdet (differensen mellan ett värde och medelvärdet dividerat med standardavvikelsen) multipliceras med 15 (Weschler, sentida Stanford-Binet), 16 (tidigare Stanford-Binet) eller 24 (Catell) och adderas till 100. Är värdet under medelvärdet så kommer beräkningen också att resultera i ett värde under 100. Med ett välutformat IQ-test kan vi stoppa in råpoängen i nyss beskrivna beräkning. Eftersom avvikelse-IQ per definition är normalfördelad så går det förstås också att utifrån IQ säga hur många standardavvikelser från medel detta IQ-tal ligger, d.v.s. få fram z-värdet. Utifrån en tabell med z-värden går det att få fram hur många personer ur hela populationen som beräknas ligga över eller under detta värde.<br /> <br /> Matematiskt används ibland specialtecken för standardavvikelser (σ) och medelvärdet (μ).</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Uppflyttning&diff=18 2022-12-22T15:41:08Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Det kan finnas olika fördelar och nackdelar med att flytta upp elever en eller flera årskurser. Det är viktigt att notera att det är individuellt för varje elev om det är lämpligt att flytta upp dem och det finns ingen allmän regel för när det är lämpligt eller inte. Fördelar med att flytta upp elever kan vara att de får utmaningar som passar bättre för deras förmågor och kunskapsnivå, vilket kan vara bra för deras lärande och utveckling. Det kan oc...&#039;</p> <hr /> <div>Det kan finnas olika fördelar och nackdelar med att flytta upp elever en eller flera årskurser. Det är viktigt att notera att det är individuellt för varje elev om det är lämpligt att flytta upp dem och det finns ingen allmän regel för när det är lämpligt eller inte.<br /> <br /> Fördelar med att flytta upp elever kan vara att de får utmaningar som passar bättre för deras förmågor och kunskapsnivå, vilket kan vara bra för deras lärande och utveckling. Det kan också vara en fördel om eleverna har en särskild begåvning eller om de har behov av att få en lämpligare utbildning för att kunna utnyttja sin potential.<br /> <br /> Det är också viktigt att beakta möjliga nackdelar med att flytta upp elever en eller flera årskurser. En nackdel kan vara att eleverna kan känna sig isolerade och utanför gruppen av elever i deras egen ålder. De möjliga problemen ska däremot inte överdrivas - vanligtvis har eleven redan provat att gå i skolan tillsammans med jämnåriga, de kan ha ett väl fungerande socialt sammanhang med jämnåriga på fritiden och det kanske inte ens är tillsammans med jämnåriga utan med äldre som barnet känner meningsfull social samvaro och utvecklas socialt. <br /> <br /> Det är förstås viktigt att väga fördelar och nackdelar mot varandra när man funderar på om det är lämpligt att flytta upp elever en eller flera årskurser. Det kan vara bra att prata med lärare, föräldrar och andra personer som känner eleven väl, och att ta hänsyn till elevernas egna önskemål och preferenser. Det är också viktigt att säkerställa att eleverna får det stöd och den hjälp de behöver för att klara av utmaningarna som följer med att flytta upp.<br /> <br /> Flyttas en elev upp tre eller fler årskurser kallas det för [[Radikalacceleration|radikalacceleration]].</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Riksf%C3%B6rbundet_f%C3%B6r_s%C3%A4rskild_beg%C3%A5vning&diff=17 2022-12-22T15:30:02Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Riksförbundet för särskild begåvning (RFSB) är en förening som arbetar för att stödja och främja personer med särskild begåvning och deras anhöriga. RFSB verkar för att personer med särskild begåvning ska få möjlighet att utvecklas och använda sin potential på bästa sätt. Föreningen arbetar också för att öka kunskapen om särskild begåvning och för att påverka samhällets attityd och bemötande av personer med särskild begåvning.<br /> <br /> RFSB har en rad olika verksamheter och tjänster som riktar sig till personer med särskild begåvning och deras anhöriga. Dessa inkluderar information, rådgivning, stöd och utbildning. Föreningen har lokal verksamhet i ett antal lokalföreningar samt ett årligt återkommande sommarläger i Sysslebäck. RFSB är en ideell organisation som finansieras genom medlemsavgifter, bidrag och uppdrag.<br /> <br /> Första fröet till det som senare skulle bli RFSB såddes i och med framtagandet av utredningen Dagens skola och särbegåvade barn, som delgavs till Utbildningsdepartementet i april 2013 och listade ett antal önskade förändringar. Avsändare var föräldrar som deltog på det stora sommarlägret för särskilt begåvade barn och deras familjer och initiativet att starta ett riksförbund togs på sommarlägret tre år senare. RFSB grundades slutligen i februari 2018.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=S%C3%A4rskild_beg%C3%A5vning&diff=16 2022-12-22T15:24:34Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Särskild begåvning är en term som används för att beskriva en person som har en ovanligt hög intelligens eller begåvning, generellt eller inom ett visst område. Det finns olika sätt att mäta särskild begåvning, men det vanligaste är att använda ett intelligenstest, som mäter IQ.<br /> <br /> Särskild begåvning kan manifestera sig på många olika sätt, till exempel som en talang för matematik, musik, språk eller konst. Personer med särskild begåvning behöver (liksom andra) speciella utmaningar och stöd för att utveckla sin talang fullt ut, och de behöver en lämplig utbildning och omgivning för att kunna nyttja sin potential.<br /> <br /> Skolverket uppskattar att ungefär 5% av alla barn är särskilt begåvade. Eftersom alla barn har rätt till stöd och stimulans i skolan utifrån sina behov så dras ingen skarp gräns. I samband med exempelvis vetenskapliga studier kan det däremot vara motiverat med mätbarhet och ett strikt bestämt urval och då motsvaras 5% (95:e percentilen) av IQ 125 och uppåt.</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=K%C3%A4ndisar_med_p%C3%A5st%C3%A5tt_h%C3%B6g_IQ&diff=15 2022-11-15T17:08:36Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Clickbait-sidor m.m. med listor över kända personer med påstått hög IQ ([https://illvet.se/manniskan/hjarnan/iq-test/iq-har-ar-varldens-hogsta-iq-varden exempel]) är vanligt förekommande, med en del namn som brukar återkomma. Det är däremot mer regel än undantag att det saknas källor på att de verkligen har tagit ett standardiserat IQ-test. Det rekommenderas därför att ta dylika påståenden med en stor nypa salt.<br /> <br /> == Albert Einstein ==<br /> <br /> Påstås ofta ha haft IQ 160, ofta i sammanhanget att någon har högre IQ än Einstein. Siffran 160 skulle möjligtvis komma från att det är testtaket för vissa IQ-test, men det finns inga uppgifter om att Einstein någonsin skulle ha gjort ett IQ-test.<br /> <br /> == Jodie Foster ==<br /> <br /> Jodie Foster svarade i en intervju 2018 att hon inte visste sin IQ.<br /> <br /> https://youtube.com/watch?v=243NYLOn6WE?t=183<br /> <br /> == Dolph Lundgren ==<br /> <br /> I en reklamfilm från 2016 påstår Dolph Lundgren att han har IQ 160 och är med i Mensa.<br /> <br /> https://www.youtube.com/watch?v=ipMe6u0Y7cQ<br /> <br /> Engelskspråkiga Wikipedia har en [https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Mensans sida över kända personer som är medlemmar i Mensa] (d.v.s. IQ minst 131).</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=K%C3%A4ndisar_med_p%C3%A5st%C3%A5tt_h%C3%B6g_IQ&diff=14 2022-11-15T17:07:36Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>Clickbait-sidor m.m. med listor över kända personer med påstått hög IQ ([https://illvet.se/manniskan/hjarnan/iq-test/iq-har-ar-varldens-hogsta-iq-varden exempel]) är vanligt förekommande, med en del namn som brukar återkomma. Det är däremot mer regel än undantag att det saknas källor på att de verkligen har tagit ett standardiserat IQ-test. Det rekommenderas därför att ta dylika påståenden med en stor nypa salt.<br /> <br /> == Albert Einstein ==<br /> <br /> Påstås ofta ha haft IQ 160, ofta i sammanhanget att någon har högre IQ än Einstein. Siffran 160 skulle möjligtvis komma från att det är testtaket för vissa IQ-test, men det finns inga uppgifter om att Einstein någonsin skulle ha gjort ett IQ-test.<br /> <br /> == Jodie Foster ==<br /> <br /> Jodie Foster svarade i en intervju 2018 att hon inte visste sin IQ.<br /> <br /> https://youtube.com/watch?v=243NYLOn6WE?t=183<br /> <br /> == Dolph Lundgren ==<br /> <br /> I en reklamfilm påstår Dolph att han har IQ 160 och är med i Mensa.<br /> <br /> https://www.youtube.com/watch?v=ipMe6u0Y7cQ<br /> <br /> Engelskspråkiga Wikipedia har en [https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Mensans sida över kända personer som är medlemmar i Mensa] (d.v.s. IQ minst 131).</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=K%C3%A4ndisar_med_p%C3%A5st%C3%A5tt_h%C3%B6g_IQ&diff=13 2022-11-15T17:06:00Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Clickbait-sidor m.m. med listor över kända personer med påstått hög IQ ([https://illvet.se/manniskan/hjarnan/iq-test/iq-har-ar-varldens-hogsta-iq-varden exempel]) är vanligt förekommande, med en del namn som brukar återkomma. Det är däremot mer regel än undantag att det saknas källor på att de verkligen har tagit ett standardiserat IQ-test. Det rekommenderas därför att ta dylika påståenden med en stor nypa salt. == Albert Einstein == Påstås ofta ha h...&#039;</p> <hr /> <div>Clickbait-sidor m.m. med listor över kända personer med påstått hög IQ ([https://illvet.se/manniskan/hjarnan/iq-test/iq-har-ar-varldens-hogsta-iq-varden exempel]) är vanligt förekommande, med en del namn som brukar återkomma. Det är däremot mer regel än undantag att det saknas källor på att de verkligen har tagit ett standardiserat IQ-test. Det rekommenderas därför att ta dylika påståenden med en stor nypa salt.<br /> <br /> == Albert Einstein ==<br /> <br /> Påstås ofta ha haft IQ 160, ofta i sammanhanget att någon har högre IQ än Einstein. Siffran 160 skulle möjligtvis komma från att det är testtaket för vissa IQ-test, men det finns inga uppgifter om att Einstein någonsin skulle ha gjort ett IQ-test.<br /> <br /> == Jodie Foster ==<br /> <br /> Jodie Foster svarade i en intervju 2018 att hon inte visste sin IQ.<br /> <br /> &lt;youtube&gt;https://youtube.com/watch?v=243NYLOn6WE?t=183&lt;/youtube&gt;<br /> <br /> == Dolph Lundgren ==<br /> <br /> I en reklamfilm påstår Dolph att han har IQ 160 och är med i Mensa.<br /> <br /> &lt;youtube&gt;https://www.youtube.com/watch?v=ipMe6u0Y7cQ&lt;/youtube&gt;<br /> <br /> Engelskspråkiga Wikipedia har en [https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Mensans sida över kända personer som är medlemmar i Mensa] (d.v.s. IQ minst 131).</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=Extrembeg%C3%A5vning&diff=12 2022-11-03T13:24:11Z

<p>CJ: </p> <hr /> <div>En minoritet inom den minoritet som särskilt begåvade utgör. <br /> <br /> Olika källor föreslår olika gränsdragningar.<br /> <br /> [https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sarskilt-begavade-elever Skolverkets stödmaterial] innehåller följande tre skrivningar om extremt begåvade barn.<br /> <br /> 1.1 Inledning – att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna<br /> Linda Mattsson och Eva Pettersson (2015a), s.10<br /> ”Ibland finns anledning att särskilja den grupp av särskilt begåvade elever som har en extremt hög begåvning, eftersom deras begåvning skiljer sig på ett avgö­ rande sätt från den hos andra särskilt begåvade. Dessa benämns i detta material med samlingsbegreppet extremt begåvade och utgör mindre än 1 procent av en population (Gagné, 2005). Avgränsningen är satt för att ge en uppskattning av hur många elever det kan röra sig om (Gagné, 2005; Gottfredson, 1997; Gross, 2004; Mayer, 2005; Silverman, 2013). Generellt sett ökar förmågan att lära och hantera komplex information gradvis med ökad begåvning (Gottfredson, 1997). När avvikelsen från normalvariationen blir större blir också skillnaden gentemot den mer normalbegåvade eleven successivt allt mer kvalitativ och inte bara kvantitativ (Coleman &amp; Cross, 2005; Silverman, 2013). Det är alltså typiskt för extremt begåvade att de inte bara resonerar snabbare och mer utan också mer holistiskt, och kopplar samman kunskaper från flera områ­ den. Den kvalitativa skillnaden ger en större djupförståelse, till exempel en lågstadieelev som läser och tillgodogör sig avancerad litteratur eller uppfattar avancerade matematiska samband. (Gottfredson, 1997; Silverman, 2013).”<br /> <br /> 1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering<br /> Anette Jahnke (2015), s.4<br /> ”För en del särskilt begåvade elever, speciellt de extremt begåvade eleverna, krävs ofta en större organisatorisk flexibilitet än vad en lärare kan hantera inom klassen. Det kan behövas ett utvidgat samarbete mellan professioner inom skolan samt ett samarbete mellan grundskola, gymnasieskola och högskola. För extremt begåvade elever kan det även finnas behov av speciallösningar för att tillgodose deras behov och intresse för fortsatt utbildning. Kanske behöver elever i 10-12 årsåldern få arbeta i ett eller flera ämnen med läromedel och uppgifter som används på gymnasial nivå.”<br /> <br /> 2.1 Att undervisa särskilt begåvade elever<br /> Linda Mattsson och Eva Pettersson (2015b), s.5<br /> ”För extremt begåvade elever kan det vara svårt eller rent av omöjligt att hitta jämnåriga att föra resonemang med. Extremt begåvade elever har en kognitiv förmåga som motsvarar en ålder långt över deras kronologiska – en sjuåring kan ha en kognitiv förmåga som en femtonåring. För dessa elevers kognitiva och sociala utveckling är det därför viktigt att skolan ordnar möjlighet att diskutera och reflektera, regelbundet och under lektionstid, med andra elever som förstår och uppskattar dem som personer och vad de talar om. Det krävs ofta mer omfattande sätt att organisera och genomföra undervisningen för att tillgodose extremt begåvade elevers behov.”<br /> <br /> Mer information finns på hemsidan https://www.extrembegavning.se/</div>

CJ https://wiki.brainchild.org/index.php?title=RFSB&diff=11 2022-11-03T12:13:19Z

<p>CJ: Skapade sidan med &#039;Se Riksförbundet för särskild begåvning.&#039;</p> <hr /> <div>Se [[Riksförbundet för särskild begåvning]].</div>

CJ